Fortsatt massdöd bland skarvar
Fågeldöden har nu nått en ny art - skarven. En fjärdedel av alla skarvar i södra skärgården har redan dött. Kolonierna täcks av fågelskelett, men ingen vet varför.
Upptäckten gjordes av Per-Åke Hägerroth, när han för tre veckor sedan skulle inventera beståndet åt Stockholms universitet.
På Håldämman i Hållsviken, utanför Vagnhärad, finns en av de drabbade kolonierna. Av 1 000 skarvar på ön räknar Per-Åke Hägerroth med att runt 200 redan har dött. De som fortfarande lever gör ingen ansträngning att flytta på sig när motorbåten närmar sig.
- De ska inte tåla en sådan här störning, säger Per-Åke Hägerroth när han styr upp motorbåten mot ön. Så småningom lyfter fåglarna, de flesta efter trötta vingslag över vattenytan.
På skäret finns ett hundratal stubbliknande bon, som får platsen att se ut som ett kalhygge. Mellan de halvmeterhöga stubbarna ligger fågelskelett i mängder.
- Om jag bara visste varför de dör, säger han eftertänksamt.
- Jag är övertygad om att vi kommer att nå ett genombrott i det här, annars skulle jag inte ha lagt ned så mycket tid som jag gjort.
Det senaste året har det blivit många extratimmar i båten. Skarvar har skickats till Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala för analys.
- Det här kan inte vänta till i höst - de ligger ju här och dör. Och det ser likadant ut överallt.
Det innebär att 25 procent är en siffra som gäller hela Bråviken och Trosa skärgård.
Skarven är kanske Sveriges mest hatade fågel. Kustfiskarna har krävt att få skjuta den, för att den förstör miljön och slår ut fisket. Men situationen är mer komplex än så, menar Per-Åke Hägerroth.
- Tänk om man visste hur människan fungerar, säger Per-Åke Hägerroth.
- Skarven är en fågel som alla andra. Men den konkurrerar med människan om de fiskar som människan äter - abborre, gös, gädda och ål.
Kolonierna bildas endast på enskilda öar längs kusten, men på de platserna har fågeln stött ihop med fiskarbefolkningen i närheten.
Skarven har blivit kustens varg, som antingen har väldigt goda vänner, eller bittra fiender. Förra året sågade någon ner samtliga träd och buskar på Segelskär i Östergötland för att få bort skarven. För drygt en månad sedan polisanmäldes Stockholms läns landshövding Mats Hellström för jaktbrott av Sveriges ornitologiska förening, när länsstyrelsen tillåtit skyddsjakt på skarv i Norrtälje.
Mellan två större stenar ligger en nyss avliden skarv och skimrar i blått och grönt. Den måste ha dött i dag, tror Per-Åke Hägerroth.
I närheten finns fåglar i olika stadier av förgängelse. Det betyder att området inte är hälsosamt. I döda fågelkroppar utvecklas botulism, som är ett mycket farligt gift. Därför är Per-Åke Hägerroth mycket varsam när han samlar in döda fåglar för provtagning.
På Statens veterinärmedicinska anstalt räknar Torsten Mörner med att analysen av fåglarna från Håldämman blir klar inom kort. Men han kan inte ens gissa resultatet på förhand.
- Först trodde vi att det var fågelkolera, men det var det inte - så det kan vara någon form av virusinfektion, säger han.
Det är viktigt att studera sjukdomar som sprids till tamfåglar. Men när det gäller skarvdöden tycker han att det säger mer om tillståndet i Östersjön.
Vad kan detta bero på är det nån som kan komma med en förklaring?
Fågeldöden har nu nått en ny art - skarven. En fjärdedel av alla skarvar i södra skärgården har redan dött. Kolonierna täcks av fågelskelett, men ingen vet varför.
Upptäckten gjordes av Per-Åke Hägerroth, när han för tre veckor sedan skulle inventera beståndet åt Stockholms universitet.
På Håldämman i Hållsviken, utanför Vagnhärad, finns en av de drabbade kolonierna. Av 1 000 skarvar på ön räknar Per-Åke Hägerroth med att runt 200 redan har dött. De som fortfarande lever gör ingen ansträngning att flytta på sig när motorbåten närmar sig.
- De ska inte tåla en sådan här störning, säger Per-Åke Hägerroth när han styr upp motorbåten mot ön. Så småningom lyfter fåglarna, de flesta efter trötta vingslag över vattenytan.
På skäret finns ett hundratal stubbliknande bon, som får platsen att se ut som ett kalhygge. Mellan de halvmeterhöga stubbarna ligger fågelskelett i mängder.
- Om jag bara visste varför de dör, säger han eftertänksamt.
- Jag är övertygad om att vi kommer att nå ett genombrott i det här, annars skulle jag inte ha lagt ned så mycket tid som jag gjort.
Det senaste året har det blivit många extratimmar i båten. Skarvar har skickats till Statens veterinärmedicinska anstalt i Uppsala för analys.
- Det här kan inte vänta till i höst - de ligger ju här och dör. Och det ser likadant ut överallt.
Det innebär att 25 procent är en siffra som gäller hela Bråviken och Trosa skärgård.
Skarven är kanske Sveriges mest hatade fågel. Kustfiskarna har krävt att få skjuta den, för att den förstör miljön och slår ut fisket. Men situationen är mer komplex än så, menar Per-Åke Hägerroth.
- Tänk om man visste hur människan fungerar, säger Per-Åke Hägerroth.
- Skarven är en fågel som alla andra. Men den konkurrerar med människan om de fiskar som människan äter - abborre, gös, gädda och ål.
Kolonierna bildas endast på enskilda öar längs kusten, men på de platserna har fågeln stött ihop med fiskarbefolkningen i närheten.
Skarven har blivit kustens varg, som antingen har väldigt goda vänner, eller bittra fiender. Förra året sågade någon ner samtliga träd och buskar på Segelskär i Östergötland för att få bort skarven. För drygt en månad sedan polisanmäldes Stockholms läns landshövding Mats Hellström för jaktbrott av Sveriges ornitologiska förening, när länsstyrelsen tillåtit skyddsjakt på skarv i Norrtälje.
Mellan två större stenar ligger en nyss avliden skarv och skimrar i blått och grönt. Den måste ha dött i dag, tror Per-Åke Hägerroth.
I närheten finns fåglar i olika stadier av förgängelse. Det betyder att området inte är hälsosamt. I döda fågelkroppar utvecklas botulism, som är ett mycket farligt gift. Därför är Per-Åke Hägerroth mycket varsam när han samlar in döda fåglar för provtagning.
På Statens veterinärmedicinska anstalt räknar Torsten Mörner med att analysen av fåglarna från Håldämman blir klar inom kort. Men han kan inte ens gissa resultatet på förhand.
- Först trodde vi att det var fågelkolera, men det var det inte - så det kan vara någon form av virusinfektion, säger han.
Det är viktigt att studera sjukdomar som sprids till tamfåglar. Men när det gäller skarvdöden tycker han att det säger mer om tillståndet i Östersjön.
Vad kan detta bero på är det nån som kan komma med en förklaring?
Antal svar på detta inlägg: 6
No habla ingles 
Vad menar du? Det är ju på svenska................................
Skulle inte kalla botulism för gift. Det är en sjukdom orsakad av en bakterie.
Annons
Botulism
Detta är en förgiftning, ej en infektion. Sjukdomen orsakas av ett bakteriegift, toxin, ett av de starkaste man känner till. Ett "snapsglas" rent toxin skulle räcka till att döda hela Sveriges befolkning. Toxinet blockerar nervimpulserna till tvärstrimmig muskulatur och ger förlamningar i bl.a. andningsmuskulaturen. Sjukdomen finns över hela världen men är numera sällsynt i Sverige.
Orsakande mikroorganism och smittämne
Clostridium botulinum är en vanlig, strikt anaerob bakterie, d.v.s. den tillväxer endast i syrefri miljö. Den är sporbildare. Såväl bakterier som sporer finns i jord, i djurexkrementer och i bottenslammet i olika vattendrag. Sporerna förekommer därför ofta i födan men förstörs i regel vid tillredning och konservering. Om tillredningen/konserveringen är ofullständig kan sporerna överleva och börja växa ut, förutsatt att miljön är syrefri. Toxinet bildas när sporerna växer ut. Det är värmekänsligt och förstörs vid kokning. Toxinbildning motverkas av sur och/eller salt miljö.
Smittvägar och spridning
Klassisk botulism: Vid klassisk botulism har man förgiftats av något (felaktigt tillrett) livsmedel, i vilket bakterierna kunnat tillväxa, och som inte heller kokats före konsumtion (t.ex. hemkonserv, fiskinläggning, vacuumförpackad fisk, korv).
Två andra, ovanliga, spridningsmekanismer är beskrivna:
Sårbotulism, där bakterierna hamnat i ett sår, och där miljön av någon anledning (t.ex. stark bakterieförorening eller dålig blodförsörjning) är syrefri.
Spädbarnsbotulism, där spädbarnet fått i sig bakterier eller sporer via födan (i USA har honung angivits som smittkälla i några fall) – bakterierna har kunnat tillväxa i barnets egen tarm och bildat toxin.
Latenstiden ("inkubationstiden") anges vara 6–36 timmar, ibland flera dygn. Sjukdomen smittar ej från person till person.
Symptom, komplikationer, behandling och diagnostik
Sjukdomen kan ha ett dödligt förlopp utan behandling.
De huvudsakliga symtomen vid klassisk botulism är:
illamående, kräkningar, diarré (ibland förstoppning)
allmän sjukdomskänsla, yrsel, trötthet, muntorrhet
ögonmuskelförlamning som kan leda till synstörning dubbelseende
halsont, talsvårigheter (patienten kan söka för "halsfluss" – eller remitteras till psykiatrisk klinik!)
efter hand andningsförlamning (respiratorvård kan behövas).
Antibiotika hjälper ej eftersom symtomen orsakas av toxinet. Motgift kan ges i form av antitoxin, men det är den symtomatiska behandlingen (t.ex. med respirator) som är viktigast.
Diagnosen misstänks oftast utifrån den kliniska bilden. Den kan verifieras genom att toxin påvisas i livsmedel, blod och/eller avföring eller att bakterien odlas fram från livsmedlet.
Allmänt förebyggande åtgärder
Profylaxen måste bygga på:
adekvat konserveringsmetodik (se ovan),
kokning av hemkonserverade grönsaker i > 3 minuter
låg förvaringstemperatur och inte för lång "bäst före-tid" för rökt lax m.m.
Vid hantering av rökt fisk bör den färdigrökta fisken kylas snabbt (ej > 4 tim) till +4°C. Förvaring av vacuumförpackad fisk bör ske vid högst +4°C, och hållbarhetstiden bör ej överstiga tre veckor.
Vid inläggning av sill och gravning av fisk är det viktigt att recepten följs exakt. Salt får t.ex. inte bytas mot mineralsalt (typ Seltin). Styrkan på ättikslag får inte minskas. Mer fisk får inte läggas in än vad som angetts i receptet.
Något vaccin finns ej.
Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott
Botulism är enligt smittskyddslagen en "anmälningspliktig sjukdom", och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i länet, till miljökontoret eller motsvarande i kommunen samt till Smittskyddsinstitutet (SMI).
Redan misstanken botulism bör föranleda telefonkontakt med smittskyddsläkaren och kommunens miljökontor, ev. också SMI samt Livsmedelsverket. Det är av största vikt att andra personer som också kan ha ätit av födan blir spårade och att folk som skulle kunna ha förgiftad mat hemma blir informerade.
OBS!
Smaka inte på misstänkt föda – skicka till laboratorium.
Fler personer kan bli drabbade – agera snabbt.
Övriga kommentarer
Sedan 1969 har drygt 10 fall av botulism rapporterats i Sverige. I fyra fall har kryddsill angetts som smittkälla, fyra personer har smittats av rökt lax och tre personer av gravad fisk.
Ett av dessa var en kvinna som ett dygn efter att ha ätit varmrökt lax insjuknade med illamående, svimningskänsla och senare dubbelseende, muntorrhet och talsvårigheter. Toxin kunde påvisas i prov från såväl kvinna som fisk. Det var ytterligare sju personer som hade ätit av fisken och två personer till fick symtom, om än betydligt lindrigare. Utredning visade att fisken förvarats vid för hög temperatur.
I andra länder har utbrott med C. botulinum uppträtt efter förtäring av t.ex. vitlök i olja, yoghurt med nötmassa och mjuka dessertostar.
Detta är en förgiftning, ej en infektion. Sjukdomen orsakas av ett bakteriegift, toxin, ett av de starkaste man känner till. Ett "snapsglas" rent toxin skulle räcka till att döda hela Sveriges befolkning. Toxinet blockerar nervimpulserna till tvärstrimmig muskulatur och ger förlamningar i bl.a. andningsmuskulaturen. Sjukdomen finns över hela världen men är numera sällsynt i Sverige.
Orsakande mikroorganism och smittämne
Clostridium botulinum är en vanlig, strikt anaerob bakterie, d.v.s. den tillväxer endast i syrefri miljö. Den är sporbildare. Såväl bakterier som sporer finns i jord, i djurexkrementer och i bottenslammet i olika vattendrag. Sporerna förekommer därför ofta i födan men förstörs i regel vid tillredning och konservering. Om tillredningen/konserveringen är ofullständig kan sporerna överleva och börja växa ut, förutsatt att miljön är syrefri. Toxinet bildas när sporerna växer ut. Det är värmekänsligt och förstörs vid kokning. Toxinbildning motverkas av sur och/eller salt miljö.
Smittvägar och spridning
Klassisk botulism: Vid klassisk botulism har man förgiftats av något (felaktigt tillrett) livsmedel, i vilket bakterierna kunnat tillväxa, och som inte heller kokats före konsumtion (t.ex. hemkonserv, fiskinläggning, vacuumförpackad fisk, korv).
Två andra, ovanliga, spridningsmekanismer är beskrivna:
Sårbotulism, där bakterierna hamnat i ett sår, och där miljön av någon anledning (t.ex. stark bakterieförorening eller dålig blodförsörjning) är syrefri.
Spädbarnsbotulism, där spädbarnet fått i sig bakterier eller sporer via födan (i USA har honung angivits som smittkälla i några fall) – bakterierna har kunnat tillväxa i barnets egen tarm och bildat toxin.
Latenstiden ("inkubationstiden") anges vara 6–36 timmar, ibland flera dygn. Sjukdomen smittar ej från person till person.
Symptom, komplikationer, behandling och diagnostik
Sjukdomen kan ha ett dödligt förlopp utan behandling.
De huvudsakliga symtomen vid klassisk botulism är:
illamående, kräkningar, diarré (ibland förstoppning)
allmän sjukdomskänsla, yrsel, trötthet, muntorrhet
ögonmuskelförlamning som kan leda till synstörning dubbelseende
halsont, talsvårigheter (patienten kan söka för "halsfluss" – eller remitteras till psykiatrisk klinik!)
efter hand andningsförlamning (respiratorvård kan behövas).
Antibiotika hjälper ej eftersom symtomen orsakas av toxinet. Motgift kan ges i form av antitoxin, men det är den symtomatiska behandlingen (t.ex. med respirator) som är viktigast.
Diagnosen misstänks oftast utifrån den kliniska bilden. Den kan verifieras genom att toxin påvisas i livsmedel, blod och/eller avföring eller att bakterien odlas fram från livsmedlet.
Allmänt förebyggande åtgärder
Profylaxen måste bygga på:
adekvat konserveringsmetodik (se ovan),
kokning av hemkonserverade grönsaker i > 3 minuter
låg förvaringstemperatur och inte för lång "bäst före-tid" för rökt lax m.m.
Vid hantering av rökt fisk bör den färdigrökta fisken kylas snabbt (ej > 4 tim) till +4°C. Förvaring av vacuumförpackad fisk bör ske vid högst +4°C, och hållbarhetstiden bör ej överstiga tre veckor.
Vid inläggning av sill och gravning av fisk är det viktigt att recepten följs exakt. Salt får t.ex. inte bytas mot mineralsalt (typ Seltin). Styrkan på ättikslag får inte minskas. Mer fisk får inte läggas in än vad som angetts i receptet.
Något vaccin finns ej.
Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott
Botulism är enligt smittskyddslagen en "anmälningspliktig sjukdom", och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i länet, till miljökontoret eller motsvarande i kommunen samt till Smittskyddsinstitutet (SMI).
Redan misstanken botulism bör föranleda telefonkontakt med smittskyddsläkaren och kommunens miljökontor, ev. också SMI samt Livsmedelsverket. Det är av största vikt att andra personer som också kan ha ätit av födan blir spårade och att folk som skulle kunna ha förgiftad mat hemma blir informerade.
OBS!
Smaka inte på misstänkt föda – skicka till laboratorium.
Fler personer kan bli drabbade – agera snabbt.
Övriga kommentarer
Sedan 1969 har drygt 10 fall av botulism rapporterats i Sverige. I fyra fall har kryddsill angetts som smittkälla, fyra personer har smittats av rökt lax och tre personer av gravad fisk.
Ett av dessa var en kvinna som ett dygn efter att ha ätit varmrökt lax insjuknade med illamående, svimningskänsla och senare dubbelseende, muntorrhet och talsvårigheter. Toxin kunde påvisas i prov från såväl kvinna som fisk. Det var ytterligare sju personer som hade ätit av fisken och två personer till fick symtom, om än betydligt lindrigare. Utredning visade att fisken förvarats vid för hög temperatur.
I andra länder har utbrott med C. botulinum uppträtt efter förtäring av t.ex. vitlök i olja, yoghurt med nötmassa och mjuka dessertostar.
Jasså
Hej Per-Åke H , skrämmande läsning av vad man kan råka ut för om man har otur.
Eller skall det som händer med maten ligga under slarviga
rutiner i mathanteringen.
När det gäller fågeldöden så är jag lite konfunderad av varför det alltid tar så lång tid att få något gjort i Sverige, de första larmen lär ju ha kommit redan för 5år sedan.
Eller skall det som händer med maten ligga under slarviga
rutiner i mathanteringen.
När det gäller fågeldöden så är jag lite konfunderad av varför det alltid tar så lång tid att få något gjort i Sverige, de första larmen lär ju ha kommit redan för 5år sedan.
Sida:
Skriv ett svar
Du måste vara inloggad för att skriva ett svar.
Logga in eller klicka här för att bli medlem