Pulversläckaren är ju den bästa, det vet jag, men den skitar ju ner så in åt helvete.. Inget problem iof, då försäkringsbolaget står för sanering.. Men vad är fördelar, respektive nackdelar när det gäller släckare?
Jag beställde två sexliters pulersläckare från jobbet för 350 kr st, billigt tyckte jag iaf.. Fem års garanti och tio års garanterad drifttid.. :)
Koldioxidsläckare använder man enbart som kompliment till andra släckare har jag hört.. Varför? Vad är nackdelen med koldioxid?
Finns det nackdelar med skum? Fast det kanske leder ström?
Jag beställde två sexliters pulersläckare från jobbet för 350 kr st, billigt tyckte jag iaf.. Fem års garanti och tio års garanterad drifttid.. :)
Koldioxidsläckare använder man enbart som kompliment till andra släckare har jag hört.. Varför? Vad är nackdelen med koldioxid?
Finns det nackdelar med skum? Fast det kanske leder ström?
Antal svar på detta inlägg: 1
Vattensläckare
Klass A. En vattensläckare sprutar vatten, ibland tillsammans med något ytspänningssänkande medel. Den används till okomplicerade bränder, men har till stor del ersatts av modernare och mer effektiva släckare. Släckarens vattenstråle är ganska samlad och dropparna stora. Vattnet släcker därför genom att bränsleytorna kyls och upphör att avge brännbar gas.
Skumsläckare
Klass AB. En skumsläckare fungerar på ett liknande sätt som vattensläckare och kyler i huvudsak bränsleytorna. Till skillnad från vatten kan skummet som sprutas ut även flyta ut på en brinnande vätskeyta. Släckaren kan därför användas också till klass B-bränder. Då filmbildande skumvätska innehåller fluortensider är den giftig både för människa och miljö, och ämnet lagras i kroppen. Skumvätskan bör inte spolas ut i avloppet eller i vattendrag.
Pulversläckare
Klass ABC eller klass BC. Pulver är det mest effektiva släckmedlet räknat per vikt. Det kyler branden genom tillförsel av något slags salt av en positiv natrium-, kalium- eller kalciumjon tillsammans med en negativ klorid-, (väte)fosfat-, (väte)karbonat- eller sulfatjon, Ett av de mer effektiva är exempelvis ammoniumfosfat. Pulver är lämpligt för kemiska och elektriska bränder som annars kan förvärras av vatten. Nackdelen är att saneringsbehovet kan bli stort; pulversläckare smutsar ner och är tillsammans med fukt korrosivt, speciellt för elektronik. Däremot finns det inga kända miljöaspekter mer än att pH-värdet ändras.
Koldioxid-/kolsyresläckare
Klass B(E). En släckare med gas, normalt koldioxid släcker genom avskärmning och utspädning av luftens syre kring brandobjektet samt till viss, mindre, del genom kylning. Den stora fördelen är renheten. Dessa är därför populära i känsliga elektroniska miljöer exempelvis datasalar eller restaurangkök.
Fettbrandsläckare
Klass F. En fettbrandsläckare är lämplig i storkök där stora mängder matfett och frityrolja hanteras. Släckmedlet består av en kaliumbaserad saltlösning som reagerar med fettet och bildar en tvålliknande hinna. Den minimerar även återantändningsrisken. Utseendemässigt skiljer sig fettbrandsläckaren genom en släcklans istället för en vanlig slang.
Halonsläckare
Klass ABC. En halonsläckare innehåller Halon 1211 och används (reglerat i lag) [1] uteslutande inom flyget och Försvarsmakten. Den främsta anledningen är att medlet bryter ner ozonlagret. Halon har en mycket hög släckeffekt och skadar heller inte elektrisk utrustning då medlet är gasformigt och inte lämnar några rester.
Klass A. En vattensläckare sprutar vatten, ibland tillsammans med något ytspänningssänkande medel. Den används till okomplicerade bränder, men har till stor del ersatts av modernare och mer effektiva släckare. Släckarens vattenstråle är ganska samlad och dropparna stora. Vattnet släcker därför genom att bränsleytorna kyls och upphör att avge brännbar gas.
Skumsläckare
Klass AB. En skumsläckare fungerar på ett liknande sätt som vattensläckare och kyler i huvudsak bränsleytorna. Till skillnad från vatten kan skummet som sprutas ut även flyta ut på en brinnande vätskeyta. Släckaren kan därför användas också till klass B-bränder. Då filmbildande skumvätska innehåller fluortensider är den giftig både för människa och miljö, och ämnet lagras i kroppen. Skumvätskan bör inte spolas ut i avloppet eller i vattendrag.
Pulversläckare
Klass ABC eller klass BC. Pulver är det mest effektiva släckmedlet räknat per vikt. Det kyler branden genom tillförsel av något slags salt av en positiv natrium-, kalium- eller kalciumjon tillsammans med en negativ klorid-, (väte)fosfat-, (väte)karbonat- eller sulfatjon, Ett av de mer effektiva är exempelvis ammoniumfosfat. Pulver är lämpligt för kemiska och elektriska bränder som annars kan förvärras av vatten. Nackdelen är att saneringsbehovet kan bli stort; pulversläckare smutsar ner och är tillsammans med fukt korrosivt, speciellt för elektronik. Däremot finns det inga kända miljöaspekter mer än att pH-värdet ändras.
Koldioxid-/kolsyresläckare
Klass B(E). En släckare med gas, normalt koldioxid släcker genom avskärmning och utspädning av luftens syre kring brandobjektet samt till viss, mindre, del genom kylning. Den stora fördelen är renheten. Dessa är därför populära i känsliga elektroniska miljöer exempelvis datasalar eller restaurangkök.
Fettbrandsläckare
Klass F. En fettbrandsläckare är lämplig i storkök där stora mängder matfett och frityrolja hanteras. Släckmedlet består av en kaliumbaserad saltlösning som reagerar med fettet och bildar en tvålliknande hinna. Den minimerar även återantändningsrisken. Utseendemässigt skiljer sig fettbrandsläckaren genom en släcklans istället för en vanlig slang.
Halonsläckare
Klass ABC. En halonsläckare innehåller Halon 1211 och används (reglerat i lag) [1] uteslutande inom flyget och Försvarsmakten. Den främsta anledningen är att medlet bryter ner ozonlagret. Halon har en mycket hög släckeffekt och skadar heller inte elektrisk utrustning då medlet är gasformigt och inte lämnar några rester.
Sida:
Skriv ett svar
Du måste vara inloggad för att skriva ett svar.
Logga in eller klicka här för att bli medlem