Detta läser man titt o tät om i tidningar, att pappans chanser i en vårdnadstvist är små jämfört med mamma, och det är självklart fel om det är så.

Jag känner många som kämpar och kämpar för att få träffa sina barn, det borde vara lagstadgat att en förälder måste ha umgängesrätt, om han eller hon inte är missbrukare eller kriminell.

I min familj har raka motsatsen skett, min dotter har fått ensam vårdnad om sin son 11 år efter en flera år lång tvist. På sätt och vis fick hon vårdnaden av pappa, eftersom han inte accepterade att pojken inte ville spela ishockey, och i vårdnadstvisten ställde krav på att få träffa pappa mer än ibland en dag i veckan, Detta sporadiska umgänge har pappa själv bestämt, han ansåg det viktigare att bo hos sin nya kvinna än med sonen.

Domslutet kom i början på mig, och ett par dagar sedan träffades pappan och sonen i skolan, där sa pappan till läraren att de inte fick kontakta honom på något sätt, och till sonen sa han att han aldrig ville varken träffa honom eller prata med honom.

Förstår inte hur en pappa kan bete sig så, självklart vill grabben träffa båda sina föräldrar, men sedan den dagen i maj har han varken fått se eller träffa pappa, inte heller sina 2 äldre farbröder eller farmor o farfar, hans bröder har skrivit till honom och sagt att de inte får.