Tänkte berätta om detta fall inom min familj.

Jag har ett nu snart 12 årigt barnbarn, hans pappa har två äldre söner som tvingades mot sin vilja att spela hockey till de var i 14 års ålder, först då lyckades de bryta sig loss ur sin pappas grepp.

När mitt barnbarn föddes sa han till mig på KK att nu skulle det satsas som aldrig förr, och redan som 4 åring lyckades han få in honom i ett lag för 5 åringar, och från den dagen var det bara hockey som gällde.

Han fick aldrig missa en träning, inte ens när han fått en spricka i handleden, då skulle han likväl cykla de 5 km till ishallen för att åka runt på skridskorna när laget tränade, för en dag utan hockey fanns inte i pappas tänkande. Sommar semestern bestod i flera år av hockeyträning inomhus, medan hans kompisar var på stranden.

Ju större han blev ju värre blev det, födelsedagar firades nästan aldrig på rätt dag, för antingen var det träning eller match, dagarna mellan jul och nyår var det ofta läger, så leka med sina julklappar det fanns det inte tid till.

Vi bor i Malmö och en lördag skulle det spelas en turnering i Danmark, det blev en 16 timmar lång dag, men i motsats till hans lagkamrater hade pappa lyckats få ed honom i ett annat lag som saknade en spelare, vilket innebar hockey hela söndagen också och skola på måndag

Detta blev en stor påfrestning för hela familjen och så småningom ledde det till föräldrarnas skilsmässa. Det blev då av förklarliga skäl mindre hockey, eftersom mamma tillmötesgick sonens önskemål att slippa hockey. I början hade de vårdnaden varannan vecka, och det resulterade i ännu mer hockey på pappas veckor.

En dag brast det totalt, och grabben sprang upp till farmor storgråtande, hon ringde till mamma som kom och hämtade honom. Pappas reaktion blev då att han inte ville ha med sin son att göra, vilket han också uttryckte under den pågående vårdnadsutredningen, och det ledde till att målet avgjordes utan att behöva ta upp målet i tingsrätten.

Någon vecka senare besökte pappa och hans nya sällskap skolan, och sa då till rektorn och sonen att han ville inte ha med pojken eller skolan mer, och förbjöd sonen att någonsin mer kontakta honom.

Sedan dess har de inte haft någon kontakt med varandra, och fram till för en vecka har storebröderna inte heller hört av sig, de fick inte för sin far och var så rädda för honom så de lydde trots att de är 19 och 22år, men nu skall alla tre pojkarna fira lille julafton hemma hos farmor o farfar, men pappa är inte bjuden och inte välkommen .

Ta detta som en varning om ni märker något liknande antingen i familjen eller någon annanstans, inget barn skall behöva tillfredsställa sin pappas önskemål mot sin vilja, varför finns det ingen lämplighets test för att få kalla sig pappa?????