Jag tror att politiker har anammat det mantra som varje kommun, landstings- och statsanställd tjänsteman och kvinna delger det svenska folket, nämligen att det saknas resurser.
Jag vet att detta inte är sant!
Inom skolan där jag själv jobbar och inom vården där jag tidigare arbetade fanns nog med resurser.
Alltså, det finns nog med händer och fötter på samtliga håll, felet är att med tankesmedjor och räknenissar så kommer det alltid vara resursbrist.
Titta bara vad en lärarare har att göra förutom att undervisa och jämför med en sköterska eller en läkare och ni kommer fram till samma slutsats som jag, nämligen att dessa yrkesgrupper har själva sett till eller blivit ålagda att sköta fel saker.
Lösningen är, låt människorna på golvet avgöra vad som är viktigt inte politikerna.
Om inte, ja då kommer frustrationen att öka och sjukskrivningarna skjuta i höjden. Allt prat om mera inflytande är faktiskt bara inställsamt prat från överordnade. Idag går alla inom den offentliga sektorn under parollen massor av prat och lite verkstad samt mycket tro och lite vetande! Det har vi alla goda politiker att tacka för.
Jag gjorde ett inlägga på ett debattforum 2002 och se jag fick rätt! Kolla sjukskrivningstalen.