Jag har precis fått reda på att min son på 15 år har fått detta, då jag sitter nästan 200 mil ifrån han känns detta förjävligt för min del, Är det någon som har någon erfarenhet av denna sjukdom så är jag tacksam för kontakt. JO, jag har gogglat och fått reda på en del men ändå. 
Antal svar på detta inlägg: 7
Hejsan!
Usch då..!
Först och främst heter det Ulcerös med s..
För det andra verkar det inte finnas nåt riktigt bra botemedel bara lindring..
Läs länken:
http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngItemID=3318
Usch då..!
Först och främst heter det Ulcerös med s..
För det andra verkar det inte finnas nåt riktigt bra botemedel bara lindring..
Läs länken:
http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngItemID=3318
Ursäkta för felstavningen, jag vet att det inte finns någon bot för det hela, men vill gärna ha kontakt mrd andra som har någon erfarenhet då detta är väldigt nytt för mig. Grabbens kusin har precis blivit av med sin canser som han fick i sommras och nu kommer det här, så det är lite jobbigt som det är. Tack ändå Bubben.
Fullast:
Det finns forum för detta ämne också på nån liknande sajt typ netdoktor där man kan prata med andra med liknande problem men kommer inte i håg dom just nu..
Det finns forum för detta ämne också på nån liknande sajt typ netdoktor där man kan prata med andra med liknande problem men kommer inte i håg dom just nu..
Annons
Ok, tack för tipset
Min systers bästa kompis råkade ut för nåt sånthär. Om det var just Ulceös Colit vågar jag inte säga, men sjukdomsbilden stämmer. Inflammatorisk tarmåkomma med blödningar. I hennes fall gick sjukdomen hela vägen med påföljden av stomioperation, påse på magen och till slut borttagning av tarmen och intern stomi.
Hursomhelst...under tiden mellan operationer, stomi var det inte speciellt muntert, men idag när det ligger 15-20 år tillbaks i tiden upplever jag inte henne som märkbart påverkad av sjukdomen. Hon är gift, har barn, arbetar som vanligt och lever som vemsomhelst.
Vad som egentligen är viktigast här är att inte gå och tycka synd om sonen...sjukdomen finns och det kan inte göras ogjort.
Tänk inte i termer om problem för honom och Er familj, tänk istället vad för möjligheter det finns.
Som jag ser det är ömkan bara en form av diskrimination.
Hur kan jag sitta och skriva så...jo, när jag själv var 17 år slogs mitt eget liv i spillror i form av ett par knäckta ryggkotor och en följande reumatisk sjukdom som verkar handikappande. Absolut ingenting av framtida yrkesplaner eller mina intressen var ett alternativ längre. Tillbaks på ruta ett, så att säga !
Sonen må ha ådragit sig en sjukdom som stundvis kan vara besvärande, men det är samma kille som tidigare. Hjälp honom genom att inte gå och tycka synd om honom och låt honom inte gräva ner sig i självömkan.
Motgångar i livet kan antingen knäcka en eller låta en gå starkare än någonsin ur det hela....
Hursomhelst...under tiden mellan operationer, stomi var det inte speciellt muntert, men idag när det ligger 15-20 år tillbaks i tiden upplever jag inte henne som märkbart påverkad av sjukdomen. Hon är gift, har barn, arbetar som vanligt och lever som vemsomhelst.
Vad som egentligen är viktigast här är att inte gå och tycka synd om sonen...sjukdomen finns och det kan inte göras ogjort.
Tänk inte i termer om problem för honom och Er familj, tänk istället vad för möjligheter det finns.
Som jag ser det är ömkan bara en form av diskrimination.
Hur kan jag sitta och skriva så...jo, när jag själv var 17 år slogs mitt eget liv i spillror i form av ett par knäckta ryggkotor och en följande reumatisk sjukdom som verkar handikappande. Absolut ingenting av framtida yrkesplaner eller mina intressen var ett alternativ längre. Tillbaks på ruta ett, så att säga !
Sonen må ha ådragit sig en sjukdom som stundvis kan vara besvärande, men det är samma kille som tidigare. Hjälp honom genom att inte gå och tycka synd om honom och låt honom inte gräva ner sig i självömkan.
Motgångar i livet kan antingen knäcka en eller låta en gå starkare än någonsin ur det hela....
Breeze
Jag tänker inte på att det kan vara ett problem för sådana skaffar man själv. jag vet att det är en av det vanligaste sjukdommarna som vi måste leva med och vi kommer nog att fixa det på bästa sätt. Vi måste det som sagt. Tack ändå, kul att höra att man inte är ensam vilket man aldrig är ändå hade själv aldrig hört talas om denna sjukdom innan.
Jag tänker inte på att det kan vara ett problem för sådana skaffar man själv. jag vet att det är en av det vanligaste sjukdommarna som vi måste leva med och vi kommer nog att fixa det på bästa sätt. Vi måste det som sagt. Tack ändå, kul att höra att man inte är ensam vilket man aldrig är ändå hade själv aldrig hört talas om denna sjukdom innan.
Har levt med en far som har haft detta hela min livstid (27 år) hans största problem var att han inte tålde alla mediciner som han fick, när han tillslut hittade medicin han tålde så kunde han leva normalt, men periodvis hade han problem även senare med magen. (En fördel var att han alltid visste var det fanns en toalett, HA HA).
Har en kompis som också har det han fick sluta med all idrott så fort han ansträngde sig ballade magen ur (även med mediciner)
I båda fallen är det nödvändigt att äta kortison varje dag samt någon annan medicin.
Känner även en tredje person han lever ett normalt liv fast med stomipåse.
Vet inte om han måste äta en massa mediciner dagligen.
Så man kan inte säga hur sjukdommen kommer att påverka livet för den drabbade, då alla drabbas på olika sätt.
Hoppas att det går bra för din son, det är viktigt att han får stöd av dig då det kan vara jobbigt att bara vara 15 år och få denna sjukdom, då det kan ske "olyckor".
För er som inte vet så kan den drabbade bli akut skitnödig, rent ut sagt, och har kanske bara en minut på sig att komma tilll en toalett.
Försök att få kontakt med någon annan som är drabbad eller gå till ditt lokala sjukhus och tala med dem!
Lycka till!
Noflo
Har du några frågor får du återkomma så ska jag se om jag kan hjälpa dig!
Har en kompis som också har det han fick sluta med all idrott så fort han ansträngde sig ballade magen ur (även med mediciner)
I båda fallen är det nödvändigt att äta kortison varje dag samt någon annan medicin.
Känner även en tredje person han lever ett normalt liv fast med stomipåse.
Vet inte om han måste äta en massa mediciner dagligen.
Så man kan inte säga hur sjukdommen kommer att påverka livet för den drabbade, då alla drabbas på olika sätt.
Hoppas att det går bra för din son, det är viktigt att han får stöd av dig då det kan vara jobbigt att bara vara 15 år och få denna sjukdom, då det kan ske "olyckor".
För er som inte vet så kan den drabbade bli akut skitnödig, rent ut sagt, och har kanske bara en minut på sig att komma tilll en toalett.
Försök att få kontakt med någon annan som är drabbad eller gå till ditt lokala sjukhus och tala med dem!
Lycka till!
Noflo
Har du några frågor får du återkomma så ska jag se om jag kan hjälpa dig!
Sida:
Skriv ett svar
Du måste vara inloggad för att skriva ett svar.
Logga in eller klicka här för att bli medlem