Låter inte speciellt trevligt Rob, betyder det att man oftast blir arbetsoförmögen, eller är det fler som min forna arbetskamrat, som tar sig tillbaka.

Tack för tipset Leiake! Jag gjorde faktiskt det, men du vet jag är lite bakvänd, så jag kollade efter jag skrev rubriken.

Fibromyalgi har faktiskt varit ett känt begrepp i åratal... och då pratar vi om mer än 10 år.
Din mor, Rob... måste ha haft en rätt ovetande behandlande doktor om hon gått där i flera år utan att ha fått en diagnos, eller så har hennes symtom inte varit särskilt uttalade, eller acceptabla vilket hon i så fall ska vara glad för.
En som har rejäla symtom kommer inte ens ur sängen, än mindre förmögna att arbeta... jag har träffat sådana...
Tidigare teorier har varit mjukdels reumatism, än tidigare benämndes det som "kärringsjuka"... än idag arbetar man än så länge med teorier om orsaken, det sista man funderar över är just störningar i nervsystem och möjlig immunologisk åkomma.
Annars så är Du helt rätt på det med symtomen, muskelsmärta och träning kan förvärra smärtan.

Begreppet "kärringsjukan" är nog rätt talande för att det är främst kvinnor som drabbas av fibromyalgi, även om såväl män, vuxna som barn också kan ådra sig sjukdomen.

Jag fick diagnosen för ca 3 år sedan.
Denna ständiga värk i kroppen känns som feberömhet och brännande, molande värk.
Värken flyttar sig ofta mellan olika kroppsdelar. Men ont har jag alltid, bara av varierande styrka.
Visst kan man komma tillbaka i arbetslivet. Med tålamod och god hjälp.
Jag försöker undvika alltför mycket smärtstillande mediciner.
Har fått lära mig lyssna till min kropp och inte pressa den mer än jag orkar.
Sen har jag också fått lära mig något som jag tror vi kvinnor har väldigt svårt för..nämligen att säga NEJ!
Vi har väl förmågan att ta på oss för mycket och svårt att delegera.