Inte var det bättre förr. Här några exempel!
När jag var i förskoleåldern fick jag och min bror, vi bodde då hos farföräldrarna, bar sitta vid middagsbordetm på söndagar, resten av veckan skulle vi öta i köket tillsammans med hembiträdet. Ingen fick sätta sig vid bordet förrän Farfar lagt upp vars en portion på våra tallrikar, och vi fick stå där tills han gav oss tillåtelse att sitta. Åt vi inte upp fick vi ingen efterrätt.
Bara tanken på att min far när vi var hemma skulle befatta sig med något i köket, var otänkbar, lika lite som att han skulle utföra någon som helst syssla i hemmet.
Olydnad bestraffades med stryk, både hemma och i skolan.
När jag vid 8 års ålder flyttade till Sverige, och träffade min mormor för första gången, råkade jag säga "you" vilket hon uppfattade som du, hon blev illröd i ansiktet, och läxade upp min mor ordentligt för att jag var så ouppfostrad. Efter den incidenten sa jag alltid Ni till henne fram tills jag fyllt 18.
Läste för något år sedan ett gammalt brev hon skickat till sina andra dotter i USA, och hon berättade då att vi hade flyttat till Sverige, och att pojkarna var kolossalt ouppfostrade.
SÅ i dessa fallen var det absolut inte bättre förr.
När jag var i förskoleåldern fick jag och min bror, vi bodde då hos farföräldrarna, bar sitta vid middagsbordetm på söndagar, resten av veckan skulle vi öta i köket tillsammans med hembiträdet. Ingen fick sätta sig vid bordet förrän Farfar lagt upp vars en portion på våra tallrikar, och vi fick stå där tills han gav oss tillåtelse att sitta. Åt vi inte upp fick vi ingen efterrätt.
Bara tanken på att min far när vi var hemma skulle befatta sig med något i köket, var otänkbar, lika lite som att han skulle utföra någon som helst syssla i hemmet.
Olydnad bestraffades med stryk, både hemma och i skolan.
När jag vid 8 års ålder flyttade till Sverige, och träffade min mormor för första gången, råkade jag säga "you" vilket hon uppfattade som du, hon blev illröd i ansiktet, och läxade upp min mor ordentligt för att jag var så ouppfostrad. Efter den incidenten sa jag alltid Ni till henne fram tills jag fyllt 18.
Läste för något år sedan ett gammalt brev hon skickat till sina andra dotter i USA, och hon berättade då att vi hade flyttat till Sverige, och att pojkarna var kolossalt ouppfostrade.
SÅ i dessa fallen var det absolut inte bättre förr.
Antal svar på detta inlägg: 4
Jag hade det bra som barn i en arbetar fam. Pappa ensamförsörjande och mamma hemmafru, som det hette. och en äldre bror.
Jag har sagt det förut vid något tillfälle att man såg mycket större skillnad på rik och fattig om inte annat så i skolan,än vad man gör idag, vilket är skönt.Det hör väl till den välfärd vi sedan har försökt skapa, genom idogt arbete. Näe, jag kan inte se att det var så mycket bättre förr .
Jag har sagt det förut vid något tillfälle att man såg mycket större skillnad på rik och fattig om inte annat så i skolan,än vad man gör idag, vilket är skönt.Det hör väl till den välfärd vi sedan har försökt skapa, genom idogt arbete. Näe, jag kan inte se att det var så mycket bättre förr .
Inte var det bättre förr agan fanns både hemma och i skolan,skillnaden på arbetarungar och dyligt var stor. Inte var man trygg hemma är man inte det blir man mobbad av alla. Ingen tid jag vill ha tillbaka. 
Syren, när du skriver förr är det svårt att veta när du menar. I din profil står 0 år, men du vill kanske inte visa det, och det är ju upp till dig. 
Annons
Visst vill jag vissa det, men som jag påpekat tidigare skrev jag in födelsedatan. Jag är född 1947 så nu vet du det Micke03 
Sida:
Skriv ett svar
Du måste vara inloggad för att skriva ett svar.
Logga in eller klicka här för att bli medlem