Det är så svårt att förstå. Varför gör en ung man så här? Och vad har vi som har uppfostrat ungdomar för fel? Bryr vi oss inte om "signaler" som dom ger oss?
Jag tycker nog att vi måste rannsaka oss själva, såväl skolledning, som föräldrar, mor-och farföräldrar och alla som står ungdomar nära. Lyssnar vi verkligen på de signaler de ger oss? Vi kan ju inbilla oss att allt är bra, medan det i själva verket är så att de behöver prata med oss om hur det är att leva idag. Pojken som orsakade detta hemska, vad hade han för förhållande till föräldrar och övriga anhöriga?
Vi måste lära oss att tyda de signaler ungdomar ger oss om hur de mår. De kommer aldrig att säga det rakt ut, utan vi måste ta till oss de tankar/signaler de kanske ger oss som vi bara låter försvinna i tomma intet.
Det är ett betydligt tuffare samhälle ungdomarna har att växa upp i idag, jämfört med det som vi 40-talister hade.
Kan vi vara överens om att i fortsättningen aktivt lyssna till vad våra barn och ungdomar talar med oss om? Jag är övertygad om att om vi verkligen tar oss tid med våra ungdomar och tar till oss till de signaler ungdomarna ger oss möjligen kan vara ett sätt att undvika tragedier som den i Finland.