Varför är det så himmla svårt med kärlek?? Varför kan det inte bara vara lätt. Jag menar man blir kär och allt är bara så bra , men sen....Usch.... Allt man gör eller säger är fel.... Bara bråk och åter bråk , hårda ord och tårar... Och sen lovar man att det aldrig ska hända igen. Men efter en vecka är det samma sak och man bråkar ju egentligen inte om något viktigt utan bara skit saker som blir stora som hus. Är det bara jag som har sån jätte otur att träffa fel personer eller är det menningen att livet ska vara så här????
Antal svar på detta inlägg: 2
Nä det är inte meningen att livet skall vara en enda lång träta.
Smurfan!
Ett förhållande består tack och lov inte bara av kärlek!
Så himla enformigt det skulle vara.
Ingredienserna är otaliga, tolerans och öppenhet är två viktiga parametrar. Diskutera och acceptera varandras åsikter utan att bli osams måste man också kunna göra.
Om bråken är ständigt återkommande och dessutom
handlar om struntsaker - då skulle i alla fall jag ta mig en rejäl funderar över situationen. Ingen sund människa vill leva på det
sättet.
Hur och om vad startar tjafset? Är det verkligen värt mödan? Försöka tänka i andra banor, livet är alldeles för kort för att
strulas bort på småttigheter.
Lycka till!
Ett förhållande består tack och lov inte bara av kärlek!
Så himla enformigt det skulle vara.
Ingredienserna är otaliga, tolerans och öppenhet är två viktiga parametrar. Diskutera och acceptera varandras åsikter utan att bli osams måste man också kunna göra.
Om bråken är ständigt återkommande och dessutom
handlar om struntsaker - då skulle i alla fall jag ta mig en rejäl funderar över situationen. Ingen sund människa vill leva på det
sättet.
Hur och om vad startar tjafset? Är det verkligen värt mödan? Försöka tänka i andra banor, livet är alldeles för kort för att
strulas bort på småttigheter.
Lycka till!
Sida:
Skriv ett svar
Du måste vara inloggad för att skriva ett svar.
Logga in eller klicka här för att bli medlem