Hej alla 
Ska bara säga en sak.
Alla klagar ju hela tiden på att vi tonåringar e så jobbiga , Med dt e vi inte , Allvaligt . Vi har jätte mycket att göra hela tiden skola, Kompisar,Läxor dt e lite svårt att hela tiden vara på bra humör o så snäll mot alla. Plus att kanske hjälpa till hemma o gå på träning , dt e jätte stressigt , Och jag vet att dt kan finnas lite stögiga personer med vems fel e dt ? , Tänk på dt ..
Ville bara säga dt
:)
Ska bara säga en sak.
Alla klagar ju hela tiden på att vi tonåringar e så jobbiga , Med dt e vi inte , Allvaligt . Vi har jätte mycket att göra hela tiden skola, Kompisar,Läxor dt e lite svårt att hela tiden vara på bra humör o så snäll mot alla. Plus att kanske hjälpa till hemma o gå på träning , dt e jätte stressigt , Och jag vet att dt kan finnas lite stögiga personer med vems fel e dt ? , Tänk på dt ..
Ville bara säga dt
:)
Antal svar på detta inlägg: 14
Att vara ung och kvinna i dag, ja även när jag var ung...är inte lätt minsann..
Höga krav från alla håll, droger, könssjukdomar...arbetslöshet och en massa elände...
Många av er unga får inte heller den start ni behöver i form av grundtrygghet från föräldrarna.
Med stigande ålder så blir man ju lite mindre sårbar och kan tackla de problem som uppstår på ett helt annat sätt än när man är ung...kan armbåga sig fram här i livet....det är de vassa armbågarnas tidevarv nu..
För att inte tala om alla hjärtesorgerna man hade som ung...aldrig nånsin kommer man över dom....tills nästa dyker upp och allt är glömt...
Håhåja...nää det är nog bättre att va´45...hihi..
Höga krav från alla håll, droger, könssjukdomar...arbetslöshet och en massa elände...
Många av er unga får inte heller den start ni behöver i form av grundtrygghet från föräldrarna.
Med stigande ålder så blir man ju lite mindre sårbar och kan tackla de problem som uppstår på ett helt annat sätt än när man är ung...kan armbåga sig fram här i livet....det är de vassa armbågarnas tidevarv nu..
För att inte tala om alla hjärtesorgerna man hade som ung...aldrig nånsin kommer man över dom....tills nästa dyker upp och allt är glömt...
Håhåja...nää det är nog bättre att va´45...hihi..
Ungdomstiden har vi alla äldre också gått igenom och vet att det inte är så lätt alla gånger.
Jag förstår protesterna mot allt vad vi "gamlingar" tycker, så har det ju alltid varit. Men jag respekterar Er och Ert sätt att vara.
Men, i alla fall, lär Er det svenska språket och använd det!
En ansökan om jobb tror jag inte behandlas om Ni skriver på "Ert" sätt!
Jag förstår protesterna mot allt vad vi "gamlingar" tycker, så har det ju alltid varit. Men jag respekterar Er och Ert sätt att vara.
Men, i alla fall, lär Er det svenska språket och använd det!
En ansökan om jobb tror jag inte behandlas om Ni skriver på "Ert" sätt!
pyreplutt, det är inget fel på er ungdommar ni duger precis som ni är. Håller med dig att ni har mycket som kretsar runt er, skola, kompisar, föräldrar, syskon o pojk o flickvänner o inte minst puperteten. Det är mycket som ni ska lära er för framtiden som vuxna, att ta ansvar för er själva o andra. Det är i tonåren som man ska ha roligt låta livet leka som det heter tids nog måste ni bli vuxna.
Är man 13 år så står man med ett ben i barnåldern o ett ben i tonåren. Att ha förtroende för vuxna kan vara svårt efersom ni ofta inte tror att vi förstår er men vi har oxå varit tonåringar med allt vad det innebär. Tro det eller ej men vi vill bara ert bästa så som vi ser det.
Är man 13 år så står man med ett ben i barnåldern o ett ben i tonåren. Att ha förtroende för vuxna kan vara svårt efersom ni ofta inte tror att vi förstår er men vi har oxå varit tonåringar med allt vad det innebär. Tro det eller ej men vi vill bara ert bästa så som vi ser det.
Annons
Ja...nu sitter man här, ungdomen är passerad med ett par årtionden och man har blivit en grinig medelålders snubbe som glor snett på de yngre.
Nää...så farligt är det inte, men man ser inte alltid lika på saker som tidigare...man förstår inte allt, ser inte logiken i det hela liksom.
Häromveckan köpte tanten ett par byxor till vår 7 år gamla kille...MED ETT PAR FASTSYDDA FUSK-KALSONGER SOM STACK UT UPPTILL !
Så...fast han har på sig byxorna ordentligt så ser dom slarvigt nerhasade ut...ett mode jag inte förstår.
Och varför var det modernt med söndriga jeans ett tag, hål i byxorna var det och slitna därtill...och det var så man köpte dom i affären. De fattigare "unga" fick köpa hela byxor och själv sitta och skära isönder dem, efter att ha dragit dom i marken efter cykeln några kilometer.
Ibland hade man lust att gå fram, sticka till dem ett par hundra spänn och förbarmande tala om att nu kunde de iallafall skaffa sig ett par hela byxor...he.he.
Jag kan inte påminna mig att jag vid något enda tillfälle upplevde mina tonår som speciellt jobbiga...jo förresten, en gång i 7:an eller 8:an när jag skulle prata om något för klassen och rösten inte höll....målbrottet, vet ni ! Då skrattade klassen och det var ju lite jobbigt.
De förälskelser och följande besvikelser man upplevde under åren som ungdom tror jag inte var värre än det man upplevde som vuxen, vilket jag räknar från 20 och uppåt. Inte värre...bara fler.
Vad är det som är så himla jobbigt...läxor ? Är det värre än att behöva stanna på jobbet till kl. 2 på natten för att saker och ting bara måste vara klara.
Hjälpa till hemma ? Är det jobbigt att plocka av matbordet när mamma sen diskar, pappa torkar och efter det väntar tvätten som måste in i maskinen och allt som måste strykas och då spydde lillan ner sängen och pappa måste skriva klart sin bokföring för skattemyndigheten kräver att papperna är inne hos dom i morgon. Och visst tusan...det finns ingen mjölk och margarinet är slut, snabbt till kvällsöppna butiken för att ha något att äta imorgon. Kommer nog inte i säng före kl 3 inatt heller ! Nåväl...jag kan ju ligga och dra mig ända till 06.30, så det är lugnt !
Kompisar...kan det vara jobbigt överhuvudtaget ?
Och sen kommer vi till det som så många av oss gamlingar gnäller på...ungdomens språk och bizzynnrrlijga stavning.
Ett är säkert...uttrycker man sig som en byfåne blir man tagen för en byfåne.
Som yngre, i alla tider har det förekommit uttryck, slang och varje åldersgrupp har sin jargong. Det är ju bara att titta på en ÅsaNisse film från 30-talet så har man en likadan jargong där som man hör bland dagens ungdom. Språket är olika, men ändå så lika. Förvisso är det så mycket råare idag...och det kan man inte räkna som en positiv utveckling.
Vad jag själv har så svårt att förstå är att SVENSK ungdom bryter på allehanda utrikes språk och dialekter. Jag hör det ofta då jag huserar som granne med en skola och jag har bara en stor fråga....Varför?
Passa på och njut av ungdomen, pyreplutt...framtiden som äldre blir absolut inte lättare, men man kanske förstår sig på livet lite bättre...
Nää...så farligt är det inte, men man ser inte alltid lika på saker som tidigare...man förstår inte allt, ser inte logiken i det hela liksom.
Häromveckan köpte tanten ett par byxor till vår 7 år gamla kille...MED ETT PAR FASTSYDDA FUSK-KALSONGER SOM STACK UT UPPTILL !
Så...fast han har på sig byxorna ordentligt så ser dom slarvigt nerhasade ut...ett mode jag inte förstår.
Och varför var det modernt med söndriga jeans ett tag, hål i byxorna var det och slitna därtill...och det var så man köpte dom i affären. De fattigare "unga" fick köpa hela byxor och själv sitta och skära isönder dem, efter att ha dragit dom i marken efter cykeln några kilometer.
Ibland hade man lust att gå fram, sticka till dem ett par hundra spänn och förbarmande tala om att nu kunde de iallafall skaffa sig ett par hela byxor...he.he.
Jag kan inte påminna mig att jag vid något enda tillfälle upplevde mina tonår som speciellt jobbiga...jo förresten, en gång i 7:an eller 8:an när jag skulle prata om något för klassen och rösten inte höll....målbrottet, vet ni ! Då skrattade klassen och det var ju lite jobbigt.
De förälskelser och följande besvikelser man upplevde under åren som ungdom tror jag inte var värre än det man upplevde som vuxen, vilket jag räknar från 20 och uppåt. Inte värre...bara fler.
Vad är det som är så himla jobbigt...läxor ? Är det värre än att behöva stanna på jobbet till kl. 2 på natten för att saker och ting bara måste vara klara.
Hjälpa till hemma ? Är det jobbigt att plocka av matbordet när mamma sen diskar, pappa torkar och efter det väntar tvätten som måste in i maskinen och allt som måste strykas och då spydde lillan ner sängen och pappa måste skriva klart sin bokföring för skattemyndigheten kräver att papperna är inne hos dom i morgon. Och visst tusan...det finns ingen mjölk och margarinet är slut, snabbt till kvällsöppna butiken för att ha något att äta imorgon. Kommer nog inte i säng före kl 3 inatt heller ! Nåväl...jag kan ju ligga och dra mig ända till 06.30, så det är lugnt !
Kompisar...kan det vara jobbigt överhuvudtaget ?
Och sen kommer vi till det som så många av oss gamlingar gnäller på...ungdomens språk och bizzynnrrlijga stavning.
Ett är säkert...uttrycker man sig som en byfåne blir man tagen för en byfåne.
Som yngre, i alla tider har det förekommit uttryck, slang och varje åldersgrupp har sin jargong. Det är ju bara att titta på en ÅsaNisse film från 30-talet så har man en likadan jargong där som man hör bland dagens ungdom. Språket är olika, men ändå så lika. Förvisso är det så mycket råare idag...och det kan man inte räkna som en positiv utveckling.
Vad jag själv har så svårt att förstå är att SVENSK ungdom bryter på allehanda utrikes språk och dialekter. Jag hör det ofta då jag huserar som granne med en skola och jag har bara en stor fråga....Varför?
Passa på och njut av ungdomen, pyreplutt...framtiden som äldre blir absolut inte lättare, men man kanske förstår sig på livet lite bättre...
Skriv ett svar
Du måste vara inloggad för att skriva ett svar.
Logga in eller klicka här för att bli medlem