Tisdag 14 maj 2024 vecka 20
Forum
Kategori: Familj och hälsa

Organdonation och när är man död

Organdonation och när är man död

Jag undrar hur många som har skrivit på att de vill donera ett eller flera organ?
Jag har inte skrivit på , mycket på grund av att jag anser att man är död när hjärtat har slutat att slå. Det händer ibland att en patient har legat i koma en längre tid och sen av någon orsak har vaknat upp. Då undrar jag, när är man död? Hjärndöd eller som jag tycker när hjärtat slutar att slå.

Om någon för mej när och kär, eller jag själv vore i behov att ett organ så skulle jag med glädje ta emot, men....att själv donera det är för mej ett jättestort problem att övervinna.
Jag har just läst lite om donationer, men....jag känner mej bara olustig och skyldig.
Ni som är villiga att donera, vilka organ kan ni inte tänka er att donera bort?

Antal svar på detta inlägg: 14
Sidor: 1 2 Nästa »

http://www.livsviktigt.se

Vilka organ och vävnader transplanteras?
De organ vi transplanterar i Sverige idag är njurar, lever, hjärta, lungor och bukspottkörtel. I viss mån transplanterar vi även tunntarm och insulinproducerande celler från bukspottkörteln. Vävnader vi transplanterar idag är framförallt hornhinnor och hjärtklaffar, men i viss mån även hud.
Jag vet, jag har läst på lite. Vad kommer du själv att donera? Eller är du som jag, osäker och rädd?
Jag har anmält att jag kan tänka mig att donera.

För mig känns det inte som att jag har så stor nytta av organen när jag inte är i livet. Så om jag kan hjälpa någon att överleva, eller få ökad livskvalitet, så är det för mig fritt fram att ta vad man behöver. Däremot vill jag inte vara "övningsobjekt" på läkarutbildningen men det är av helt andra skäl som jag inte går vidare in på här.

Tidigare var det inte alls lika självklart för mig att donera, snarare tvärtom. Men när min far fick en ny njure (visserligen av en levande donator) och man såg hur mycket bättre han mådde och hur mycket piggare han blev så försvann alla tvivel för mig. Det kändes då helt rätt för mig att fylla i donationskortet för att ge samma möjlighet till någon annan.

Jag vill också tillägga att jag har full respekt för de som inte vill och som tycker det känns olustigt eller obehagligt.
Annons
Tack andreas, det kanske kan hjälpa mej att ta ett beslut....så småningom.
Jag har givit mitt samtycke till donation. Däremot vill jag inte att det forskas på min kropp. Jag vill inte ligga på en rostfri bänk med läkarstudenter runt mig som skär och nyfiket ser hur jag ser inuti. Även om detta är viktigt så går min gräns där. Nej, dom får ta de dom behöver och sen vill jag begravas.
Det som är viktigt tror jag är att man ändå bestämmer sig. Jag vill inte utsätta min familj för beslutet om olyckan skulle vara framme.
Det är självklart att alla skall donera sina inälvor om man nu har friska
grejor när man avlider. Troligen genom en olycka. För vem vill ha gamla
grejer som sitter i min gamla kropp.

Men mig får dom gärna skära i om jag kan stå till tjänst för att utbilda
nya kirurger. Jag har haft donationskort i plånboken i många år.

Det har jag själv bestämt, så mina anhöriga behöver inte tvivla.
leiake, det är inte självklart för alla! Du är lycklig du som har tagit ditt beslut på ett för dej självklart sätt. Tänk om alla tänkte så! För mej är det ett jättestort hinder med många om och men.
Jag har fyllt i att jag inte vill donera har även talat med min familj om det så att det inte ska finnas några oklarheter om det .
Kan man tänka sig att ta emot organ så är det ens etiska skyldighet att donera också tycker jag.

@ Bea, skulle du ta emot tex en njure, lever , lunga. eller hjärta om du skulle dö en plågsam inom två veckor om du inte gjorde det?
MD nej jag vill inte ta emot organ heller även om jag får lida i 2 veckor .

Sida:


Skriv ett svar

Du måste vara inloggad för att skriva ett svar.

 Logga in eller klicka här för att bli medlem