...vägar, 2 så olika människor som vi var, har jag inte förstått förrän de senaste åren, jag för min del är en riktig familjemänniska, min f.d precis raka motsatsen, barn o barnbarn är för mig det viktigaste i livet, för min f.d tycks de av hennes fåtala kontakter med dem att döma, inte betyda något.
Vår kontakt numera är mycket sporadiska, och har oftast formen av att hon vill jag skall framföra något meddelande till någon,eftersom hon halva året bor i Spanien.

Har hört talas om lyckliga och olyckliga skilsmässor, är säker på att min tillhör det första, men jag vet också att de allra lyckligaste skilsmässorna är de där man kan fortsätta att umgås som vänner, men jag undrar hur ofta det förekommer, och är inte ett sådant förhållande ett tecken på att man hade lite för bråttom.