Har också varit med om en stroke, inte så allvarlig tror jag. Då öka dom på Trombyl som jag tidigare hade ordinerats till 75 mg. Menen som jag åkte på var dåligt närminne. I samband med det skulle jag ta det lite lugnare så man föreslog mig att jag skulle skaffa mig en dator. Sagt och gjort och här sitter jag och jobbar efter bästa förmåga, det går ganska bra numera. Men svårigheten är att när jag t ex träffar en person som kan och förklarar en sak för mig, när jag kommer hem då är allt jag fick lära mig som bortblåst. Efter åtta månader råkade jag ut för en hjärtinfarkt och efter den blev jag mycket sämre. Orkar inte göra speciellt mycket innan jag börjar svettas, benen vill inte bära mej och kommer jag åt att lägga mej somnar jag bums. Detta tror jag beror på att jag har låg puls mellan 50-55 och vid ansträngning ökar inte pulsen. Denna infarkt hade jag kunnat undvika om jag fått en medicin som heter Simvastatin Hexal i samband med stroken. Felet berättade en person för mig.
Numera äter jag fyra olika mediciner och fick till tröst att jag bara behöver ta dom livet ut.
När jag mucka från sjukhuset sa dom åt mej att dom inte ville se mej något mer, och det tolkar jag på två sätt.
Frugan är nog den som har det jobbigast, hon släpper mig inte ur sikte för en sekund men hon får mycket frisk luft. Ta dan som den kommer ! Hälsar Seggre 95

Det värsta är ju att bli av med gamla vanor och börja på ny kula med nyttig mat och motion....är rökare ännu men är illa tvungen att sluta annars gör inte läkaren något åt mina problem...Det ligger mycket i en själv hur man gör och vad man prioriterar..
Mvh Harry