Måndag 29 april 2024 vecka 18
Forum
Kategori: Övrigt

Att vara ensam

Att vara ensam

Helt plötsligt fick jag en hemsk känsla av ensamhet!

Jag brukar trivas i mitt eget sällskap för jag gillar mej själv.

Är ingen egoist utan tycker att jag är helt ok.



Är det någon annan som haft en liknande upplevelse?

Ensamhet kan vara en plåga för många. Det fattade jag helt plötsligt.

Usch!
Antal svar på detta inlägg: 138
Sidor: «1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Nästa »

>bambi< det har du så rätt i
Hundar som "morrar" och visar tänderna tycker jag inte om att äga.

Då svalnar min kärlek fort.

Katter som rivs, bara för att man häller lite vätska i öronen ,för att ta bort
skabb. Dom katterna gillar jag inte heller.

Klippa klorna på djur som rycker till, är ingen höjdare.

Sko hästar som har hovböld. Det har jag aldrig vågat. Det sprutar både
blod och var.
>leiake< ingen tycker om att man häller nåt i örona varken djur eller människor , skulle jag ha kastat ut min katt för att han inte gillade att vi fick droppa i medicin i hans öron när han hade öroninflammation ? och skulle jag ha gett bort min unge för att hon inte heller gillade att få örondroppar ? Nä så kan man inte argumentera , man kan inte bara sluta att tycka om sitt djur för att den inte gillar nåt det är bara o gilla läget man vet ju att man gör vissa saker för deras skull .
Annons
leiake. Allt sånt ingår i dom djurgalnas värld.

Bagateller.

Tänk vad våra kära vänner djuren betyder för många.

Har själv haft olika djur sen jag var 10 år, men har insett att lilla kaninen blir min sista.

Svårt att erkänna för mej själv.

Får försöka hitta något lånedjur sen.
bambi!

Jag ser att kaniner kan bli 50 år om man är snäll mot dom och inte klipper
klorna så att blodet sprutar.

Din kanin kanske överlever dig. Så långt har du inte tänkt.
leiake! Den var bra.
bambi!

Har man husdjur kan man testamentera sina pengar.

Vissa människor tycker mer om sina husdjur än anhöriga.

www.affarsvarlden.se/hem/nyheter/article279064.ece
leiake. Jag blev lite skärrad så mitt inlägg kom tydligen inte iväg.

Nu har tanten tappat talförmågan.

Det där måste jag fundera närmare på.
Det jag kom fram till är att jag inte har någon kommentar.



Nu har min ensamhetskänsla försvunnit helt.

Det kan jag tacka flera här för. Ingen nämd ingen glömd.

Nu kör jag vidare igen.

Hoppas fler orkar göra det.

Sida:


Skriv ett svar

Du måste vara inloggad för att skriva ett svar.

 Logga in eller klicka här för att bli medlem