I vår familj har jag för det mesta skött hemmets vardagliga sysslor, främst för att jag har varit hemma o tagit hand om barnen o att mannen har jobbat.
Hade vi båda jobbat ute så hade vi delat på sysslorna på ett annat sätt.

Nu tycker jag om att laga mat mannen har inte dem talangerna kanske för att han inte tycker det är kul o att jag har gjort det genom åren. Han kan om han måste men jag föredrar att göra det själv.
Diska tycker jag är avkopplande nu för tiden värre var det när barnen var små,usch tråkigt.
Andra saker som att måla, tapetsera, renovera möbler mm gör vi tillsammans nu för tiden, det är faktiskt jag som lärt honom att måla bl.a.
Att koppla ihop elektriska grejer gör mannen men det är jag som installerar te.x tv-kanaler mm.
Borra o andra tyngre saker får han sköta mest för att mina händer inte klarar detta.

Men visst är vi olika man o kvinna o tur är väl det. Vi har olika fysiska kapaciteter o intressen.
Vi har i alla fall lika värde oavsett kön o det är mer än kvinnor har i många andra länder.
Lika i mycket men ändå väldigt olika är vi människor, man som kvinna.

Vad vi gör el inte som man el kvinna i hemmet har väl ingen betydelse så länge vi själva är nöjda o trivs med det. Är vi inte detta får man väl säga ifrån o göra ändringar.

Hos mig är det så att jag ofta får frågan: "Varför har Du inte köpt ....? det är ju slut på...?
Jösses så trött jag blir, varför ska jag alltid se och handla det som behövs?
Vi bor så bra så att vi har Hemköp en trappa ner. Varför måste alltid jag tänka till och svara för inköp? När jag var cancersjuk var jag fortfarande "ansvarig". Men nu när han gjort en by-pass, jisses så dålig han är! Orkar/vill inte, varken det ena eller andra. Kan Du köpa/göra det och det .....
Min rubrik handlade också om vad som hänt under åren som gått.
Måste det fortfarande vara så att vi kvinnor måste ta allt ansvar för barn, hus och hem? Jag ser ju att det inte hänt särskilt mycket sedan jag var ung mamma i radhus. Mönstret nu är detsamma. Trött och ledsen blir jag när jag ser mina barn ha samma krav på sig sig som de jag hade. Det är ändå 2007! Inget har hänt! Kvinnorna tar fortfarande ansvar för hem och barn och man/karl/gubbe! Det handlar inte om inne- och ute-jobb utan hela ansvaret! Stå på Er tjejer, se till att karlarna tar sitt ansvar för familjen!

För mig är det här inget "skoj" utan allvarligt menat. Jag blir ledsen av "tramsiga" svar

Det är väl klart alla männen kan sköta hemmet själva, varför gör dem inte detta då?
Man kan undra varför utvecklingen står stilla på denna front. Det finns visserligen män som verkligen tar sitt ansvar i familjen. Tror att det kanske kommer mer o mer av dagens ungdomar när dessa ska bilda familj.

Som du skriver Poppo så är mannen VERKLIGEN sjuk när han är sjuk oj oj vad sjuk han är mens vi kvinnor ska fixa allt ändå, så sjuk vad är det!

Kanske är det så att vi får skylla oss själva, har vi skämt bort männen el är det en inlärningsgrej från våra föräldrar, inte vet jag. Det jag vet är att jag inte ville ha det så o ställde krav redan från början men någonstans på vägen rann det ut i sanden o jag stod där med ansvaret med mannen i bakgrunden.

Så var ligger felet??? Hos mig el honom, ja det kan man undra tror att vi båda är ansvariga för att det blev som det blev. Men nu har det blivet lite bättre men så är barnen oxå vuxna med egna liv alltså är där inte så mycket att ha ansvar för längre.

Hoppas bara att barnen inte tar på sig ansvaret ensam men av vad jag sett så hjälper dotterns sambo till lika mycket som hon. Samma med den äldsta sonen. Den minsta har inget samboförhållande ännu så där vet jag inte.

Om män ska ta större ansvar för det dagliga hushållsarbetet så krävs det helt enkelt att kvinnan slutar vara en möjliggörare. Genom att ta på sig ansvaret och se till att saker blir gjorda får det effekten att mannen ser att det ordnas ändå, utan hans inblandning. Genom att sluta göra det möjligt för mannen att lata sig så tvingas han ta sitt ansvar och göra sakerna själv. Svårare är det inte.

Man kan aldrig ändra någon annan, bara sig själv. Genom att förändra sig själv kan man "tvinga" fram en förändring hos andra, och om inte det går så får man ta sin mats ur skolan och flytta. Be inte om en förändring hos nån annan, förändra dig själv så får du en förändring hos den andre. Ett bra sätt att få saker att INTE fungera är att tjata om dem.