Los Lovos: nu tycker jag att du var lite orättvis. I mina inlägg brukar jag tala om min uppfattning men inte moralisera. Det anser jag däremot att tex Tina Rosenberg och Moski gör, dom anser att andra ska dela deras värderingar, annars är dom andra förrädare eller avarter. Det är skillnad.

På nyheterna i kväll såg jag ett inslag om en av de präster som skrivit på ett protestupprop om välsignelse av homosexuella parförbindelser, som kyrkomötet beslutat godkänna. Prästen sa att han inte hade något emot homosexuella, men att de var resultat av ett litet misstag i skapelsen. Prästen har alltså mage att kriterisera Skaparen. Är det inte hädelse? Vem har rätt - Gud eller pastorn?

Fredrik M: Dina siffor är helt fel. 0.2% is out of the range. Den äldsta uppgiften från 1948 i Kinseyrapporten, som angav att ca 10% av befolkningen är homosexuell, och som ofta har åberopats av gay-organisationer, är nog de flesta överens om är för hög. Under senare år har siffran pendlat mellan 2% och 10%. I en ny stor nordamerikansk undersökning så angav tror jag 4% att de var aktivt homo- eller bisexuella, dvs hade regelbundet sex med personer av sitt eget kön, 7% hade haft någon kontakt sista året och en ganska hög siffra någon gång i livet. JAg försöker hitta tillbaka till rapporten jag läste i om det var Washington Post eller NYT i augusti, men jag har inte lyckats just nu.

Homosexualitet är inte någon sjukdom. Det är också fånigt att kalla homosexualitet onormalt eftersom åtminstone ett par hundra tusen människor i Sverige är homosexuella, förmodligen fler. Det är också ganska meningslöst att kalla homosexualitet en sjukdom eftersom det inte finns någon anledning att behandla. Dom flesta som tillhör gruppen är ganska nöjda med att göra det och har ingen önskan att ändra sig.

Med pedofili är det en annan sak. Det är inte heller en sjukdom men det är en läggning som inte får omsättas i handling. Här kommer läggningen, till skillnad från homosexualitet, i konflikt med lagen när det gäller sex med barn. Det är inget fel av vara pedofil om man inte utövar sin läggning.

Incest är lite mer komplicerat. Incest som inbegriper barn är ju självklart olaglig. Syskon bör inte skaffa barn av genetiska skäl. Däremot kan jag inte se att incest mellan syskon där man inte avser att alstra barn tex där man använder preventivmedel eller där syskonen är av samma kön - är något att förfasa sig over.

Moski jag brukar normalt inte ta ord som hädelse i min mun, det är inte mitt språkbruk. Det gjorde jag för att tydliggöra hyckleriet i vissa troendes utsagor. Men det ligger en sanning i dett tycker jag. Hur kan man som troende på en gudomlig och allsmäktig Skapare hävda att Han gör misstag i skapelseprocessen?

Att Paulus skrev en massa moralkakor om att kvinnor ska hålla tyst i församlingen och att sex utanför äktenskapet och mellan män är styggelser ska du nog inte göra så stor sak av så här 2000 år senare.

Du skriver att 0.2% (siffran är fel, se ovan) av befolkningen ska tvinga andra att följa deras livsstil, moski, nonsens. Dom har väl aldrig begärt att vare sig du eller jag eller någon annan ska bete sig på någon visst sätt. Om du har andra preferenser så är det väl din sak.

Om att prästerna har rätt att kritisera beslut som dom inte kan stå för. Självklart. Det har jag inte ifrågasatt. Och kyrkomötet låter ju var och en bestämma själv. Dessa präster vill dock inte att deras kolleger som inte delar deras uppfattning ska få följa SIN uppfattning. Dessutom kritiserar dom Gud. För att han gör misstag i skapelsen. För mig som är troende är det stötande.

Fredrik M. Bara att du hävdar att dina siffor är korrekta visar att du inte är seriös. Ingen kan hävda något sådant från några vetenskapliga data. Denna typ av rapporter innehåller många osäkerhetsfaktorer när det gäller hur frågorna ställs och till vilken grupp och i vilket land den appliceras. Alla som är seriösa debattörer iakttar en viss ödmjukhet i uttolkningen. 0.2% är helt utanför den range som seriösa rapporter ger. Om det finns en sådan rapport som du anger kanske du kan ange källan.

Dina sifferövningar och jämförelser med schizofrena är helt groteska. Schizofrena är inte allt oftast nöjda med sina liv, utan ofta djupt olyckliga. Dessutom är schizofreni enligt WHO en sjukdom, vilket homosexualitet inte är.

Dina idéer om att bota homosexuella är absurda. Varför och för vad skulle man tex bota Sverker Åström, ambassadören som kommit ut med sin homosexualitet? Briljant man (visserligen delar jag inte hans åsikter men ändå), bidrar fortfarande till samhällsdebatten, vill vara homosexuell, omtyckt av dom flesta. Skulle du anse det befogat och knacka på hans dörr och säga: Hördu Sverker, det här att du vill vara homosexuell, det är inte bra, nu ska vi ta och ge dig lite behandling... och med vaddå???

Visst är schizofrena människor olyckliga, men de anser sig oftast normala och resten av världen onormal.
Lika ofta ser homosexuella sig som normala men är ofta innerst inne olyckliga personer. Titta bara inom akutpsykvården, (vilket jag själv arbetar inom.) Väldigt många drogberoende och sjävmordsbenägna människor är homosexuella.
Nu föds ingen människa till homosexualitet, utan får ses som de sociala arvet. En flicka som t.ex. enbart växer upp bland kvinnor eller en pojke som växer upp bland män blir homosexuell.
Lyckligtvis finn det inte så många fall, utan det finns andra faktorer som spelar in t.ex. skolan, kompisar mm. som gör att barnet kommer i kontakt med det motsatta könet som förhindrar en homosexuallitet.
Vill också säga att jag inte på något vis har något emot homosexuella människor för att jag anser de är sjuka, utan vill endast debattera om hur "vanliga" personer ser de här människorna som "normala" eller inte. Skulle vara av intresse av at tse fler debattörer än Ramon utala sig i den här frågan.