m0zQit0z
Håller med ditt senaste inlägg.

Karre: igen blir jag förundrad över hur egendomligt man kan se på en företeelse som homosexualitet. Vad menar du med 'för' eller 'emot' homosexualitet? Att homosexualitet ska finnas?

Homosexualitet finns vare sig du eller någon annan är 'för' eller 'emot'. Det går lika lite att ta ställning till som att man är 'för' blåa ögon eller bruna ögon, eller att man är gammal eller ung.

Menar du att homosexuella personer ska trycka ned sin egen sexualitet? Skulle du vara beredd att göra det? Och varför i hela friden (förutsatt att vi talar om relationer mellan vuxna frivilliga)?

Wicked: för att vara kristen gäller att man tror att Jesus Kristus är Guds son. Det behöver inte betyda att man måste tro på en 2000 år gammal (eller mer när det gäller GT) text som säger att man ska köpa slavar från hedningar (tredje Mosebok 25:44) och om man är slav, att man ska underordna sig även orättfärdiga herrar (första Petrusbrevet 2:18). Lika lite som man behöver tro på Paulus när han säger att kvinnan ska tiga i församlingen eller vad han nu säger om homosexualitet. Herre Gud, texterna skrevs av människor av kött och blod på Romartiden!

Man kan få tycka vad man vill om andra människor, och man har rätt att framföra sin uppfattning om man nu tycker att det är 'omoraliskt' att idka sexualitet utanför en barnalstrande inomäktenskaplig heterosexuell ram. Man får väl ta risken att (av mig) uppfattas som lite tossig (det är ju min rätt). Men man måste hålla sig till respekt för andras rättigheter och värde och man inte rätt att hetsa mot grupper i befolkningen.

Tack förresten för vänliga ord!

Wicked: för att vara kristen bör man rimligen tro på att Jesus Kristus var Guds son. Som jag skriver i mitt förra inlägg så kan det knappast ingå att behöva tro på (och rätta sig efter) en text som säger att man ska köpa slavar av hedningar, att kvinnan ska tiga i församlingen, med flera mycket hemskare inslag. I så fall finns det inte många kristna i världen.

Bibeln uppfattas nog av många som en religiös urkund som måste sättas in i sitt historiska sammanhang för att förstås. Den kan inte tolkas bokstavligt.

Det kanske kan vara en vägledning att ta del av den kristna trosbekännelsen, som inte säger ett ord om bibeln:

Jag tror på Gud,
Fadern, den allsmäktige,
himlens och jordens skapare,
och på Jesus Kristus,
Guds ende Son,
vår Herre,
som blev avlad av den heliga Anden,
föddes av jungfrun Maria,
led under Pontius Pilatus,
korsfästes, dog och begravdes,
steg ner till dödsriket,
uppstod på tredje dagen från de döda,
steg upp till himlarna,
sitter på Guds, den allsmäktige Faderns,
högra sida
och skall komma därifrån för att döma
levande och döda,

och på den heliga Anden,
en helig, allmännelig kyrka,
de heligas gemenskap,
syndernas förlåtelse,
kroppens uppståndelse
och det eviga livet.

Trosbekännelsen är hämtad ur katekesen som är en lärobok för kristen tro. I katekesen står även detta:

"Bibeln är de kristnas heliga bok. I Gamla testamentet och i Nya testamentet berättas om Guds gärningar och om hans kärlek till alla människor. Liksom hos Kristus förenas i bibeln det mänskliga med det gudomliga. I bibeln talar Gud själv på människors språk."

Grundstenarna i kristen tro är enligt katekesen Bibeln, bikten, bönen och välsingnelsen.

Wicked: Jag kan inte se att något av det du skriver utgör en invändning mot mitt senaste inlägg.
Att bibeln är en av grundstenarna i kristen tro betyder inte att man måste vara bokstavstroende. Man kan, som jag nämnde, se bibeln som en religiös urkund som måste sättas in i sitt historiska sammanhang för att förstås.
Jag är helt övertygad om att de allra flesta kristna uppfattar bibeln på det sättet.